I Sverige betraktar vi Cornelis Vreeswijk som en av våra främsta låtskrivare och trubadurer. Och ändå är han holländare. Redan i mitten av 1960-talet slog han igenom med en LP-skiva, där han framträdde tillsammans med Ann-Louise Hansson och Fred Åkerström. En lika osannolik som välsjungande trio.
Några fakta om Cornelis
| Född | 1937 |
| Död | 1987 |
| Medborgarskap | Konungariket Nederländerna |
| Yrke | Socialarbetare, trubadur, låtskrivare och skådespelare |
Cornelis Vreeswijk – uppväxt
Cornelis växte upp i den holländska staden Ijmuiden, som ligger alldeles vid floden Amstels utlopp i Nordsjön. Sin tidiga uppväxt har Cornelis själv beskrivit som idyllisk. Pappan hade en åkerirörelse, men efter andra världskriget blev den ekonomiska situationen i Nederländerna allt sämre. Cornelis far besökte Sverige och blev förtjust i landet. År 1950 flyttade familjen till Stockholm och bosatte sig på Ekerö.
Cornelis var en begåvad ung man. Han lärde sig snabbt behärska det svenska språket. Andra kända invandrare säger sig ha lärt sig svenska genom att läsa Strindbergs böcker. Cornelis valde en annan väg. Han påstår sig ha läst serietidningen “Fantomen”. Cornelis sökte sig fram på olika utbildningsvägar, men hamnade till slut som vårdare på ett mentalsjukhus. Där träffade han sin första fru och efter en tid föddes hans son Jack Vreeswijk.
Låtar i början av karriären
År 1960 gjorde Cornelis sitt första scenframträdande. Det ägde rum i Frälsningsarméns lokaler på Södermalm i Stockholm. Där föddes en estradör! Innan han fick sitt genombrott som låtskrivare fick han publicerat en dikt i Dagens Nyheter med titeln “Den förtrollade telefonen”. Redan där kan man skönja Cornelis start som ordkonstnär.
Det stor genombrottet inför det svenska folket fick Cornelis år 1964. Tillsammans med Ann-Louise Hansson och Fred Åkerström gjorde trion en bejublad turné i landet. Ett av framträdandena spelades in på skiva med titeln “Visor och oförskämdheter”. En av skivans låtar var “Brev från kolonien”. En hejdlöst rolig text baserad på musik komponerad av en italiensk tonsättare. På LP-skivans andra sida framfördes en annan älskad låt “I natt jag drömde”, som många tagit till sig som en visa för fred i världen och där Cornelis skrivit den svenska texten.
Cornelis Vreeswijk – socialt engagemang
Cornelis tog gärna parti för människor som hade det svårt i, och med, livet. Flera av hans texter handlar om personer som hamnat i ekonomiska problem eller har drogproblem. Titlarna talar ibland sina tydliga spår:
- Somliga går med trasiga skor
- Till Fatumeh – rapport från de osaligas ängder
- Sportiga Marie
- Polaren Per
Cornelis Vreeswijk var inte politiskt aktiv. Det var dock ingen hemlighet att både han och Fred Åkerström hade sina sympatier på den vänstra planhalvan i politiken. Båda var också engagerade i olika valrörelser.
Översättare och textförfattare
Det är lätt att imponeras av Cornelis som översättare av utländska sångtexter. Många av visorna har kommit att höra till den svenska visskatten, som “Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind”. En annan klassisk visa är “Turistens klagan” med en fantastisk text skriven av Cornelis och inspelad med skrattande barn i bakgrunden. Den visan kan ingen höra utan att bli glad i sinnet.
Cornelis som skådespelare i film
Cornelis var en mångsysslare. På teater spelade han Tevje i “Spelman på taket”. På film hade han en roll i “Rännstensungar”. Efter sin död har han själv blivit gestaltad i filmen “Cornelis” som hade premiär 2010. Året innan han dog gjordes en TV-film kallad “Balladen om den flygande holländaren”. Den som sett denna film kan inte undvika att bli berörd av dess avslutning. En utmärglad Cornelis stiger till synes upp från det brusande havet utanför Ijmuiden. Han läser själv en dikt som griper tag och han förebådar att hans dagar är räknade.
Personlighet och dödsorsak
Cornelis var en sammansatt person. På scenen uppträdde han som den store estradören och trollband sin publik. Utanför scenen var han blyg och enligt många vittnesmål hade han dåligt självförtroende. Som make led han av svartsjuka, vilket berättats av både hans första och andra maka. Han tog hjälp av sprit och narkotika för att dämpa sin ångest. Inte sällan råkade han i bråk i berusat tillstånd. Han tjänade mycket pengar, men hade ingen ordning på sin privata ekonomi. Kvällstidningarnas löpsedlar kunde frossa i Cornelis mellanhavande med Kronofogdemyndigheten.
Cornelis brände sitt ljus i båda ändar. Ett utsvävande liv med missbruk ledde till en alltför tidig död och med diabetes och leverskador som dödsorsak. Han fick en begravning som anstår en folkkär artist och med en begravningstjänst som sändes i Sveriges Television. Cornelis blev älskad av många. Och på flera väggar finns han avbildad på en poster.