Folkhälsomyndigheten satsar på säker skärmanvändning

Folkhälsomyndigheten startar en nationell informationssatsning om säker skärmanvändning för barn och unga för att främja psykisk och fysisk hälsa. Denna satsning kombinerar myndigheternas senaste forskningsrön med praktiska rekommendationer som ska hjälpa både föräldrar och barn att hitta en sund balans i en alltmer digital vardag.

Quick Facts
• Nationell satsning med stöd från regeringen, Mediemyndigheten och Hjärnfonden
• Rekommendationer om skärmtid är anpassade efter olika åldersgrupper
• Fokus på att stödja både barns psykiska och fysiska hälsa
• Praktiska råd och konkreta exempel för föräldrar och barn

Introduktion

I takt med att digitala medier blir en allt större del av vardagen för barn och unga, har ökande farhågor kring konsekvenserna för deras psykiska och fysiska hälsa lett till en ny nationell informationssatsning. Folkhälsomyndigheten har, på uppdrag av regeringen, tagit fram riktlinjer för säker och balanserad skärmanvändning. Dessa riktlinjer är särskilt utformade för att möta behoven hos barn i olika åldersgrupper samt ge föräldrar verktyg att skapa en trygg digital miljö.

För att förstärka vikten av att följa dessa riktlinjer, är det viktigt att notera att forskare varnar, ökad skärmtid hotar psykisk hälsa – Forskare varnar, ökad skärmtid hotar psykisk hälsa.

Bakgrund – Folkhälsomyndighetens roll och informationsinsats

Folkhälsomyndigheten har länge arbetat med frågor som rör digital hälsa och barns välmående. Genom tidigare initiativ har myndigheten bidragit med vetenskapligt grundade råd som syftar till att hjälpa föräldrar att anpassa barnens digitala liv efter deras utvecklingsbehov. Med en ökande digitalisering av samhället blev det nödvändigt att ta fram uppdaterade rekommendationer.

Myndighetens tidigare initiativ

Tidigare satsningar från Folkhälsomyndigheten har fokuserat på att informera om vikten av fysisk aktivitet, vikten av att begränsa skärmtid och att skapa trygga digitala miljöer för barn. Genom kampanjer, pressmeddelanden och samarbeten med skolor och föräldraföreningar har myndigheten lyckats nå ut med viktiga budskap. Dessa initiativ har lagt grunden för den nuvarande satsningen, som är ännu mer omfattande och konkret i sina råd.

Digital hälsa och barns välmående

Under de senaste åren har forskning visat att överdriven skärmtid kan leda till både sömnproblem, ökad stress och minskad fysisk aktivitet hos barn. Digital hälsa handlar därför inte om att skära ut skärmar helt, utan om att hitta en balans där digitala verktyg används som ett komplement till en aktiv och social livsstil. Myndighetens rekommendationer understryker vikten av att föräldrar agerar som förebilder och bidrar till att barnen lär sig att sätta gränser för sin skärmanvändning.

Vad innebär säker skärmanvändning?

Att definiera säker skärmanvändning innebär att beskriva inte bara hur mycket tid barn bör spendera framför skärmen, utan också att belysa vilken typ av innehåll som är lämpligt för deras ålder och hur detta påverkar både psykisk och fysisk hälsa.

Rekommendationer för skärmtid

De nya riktlinjerna delar in barn i olika åldersgrupper med specifika rekommenderade maximala skärmtider:

• För barn 0–2 år: Målet är att minimera skärmanvändning – barn i denna ålder bör undvika skärmar helt så långt det är möjligt.
• För barn 2–5 år: Rekommenderas högst en timme per dag. Detta inkluderar inte skärmtid i samband med nödvändiga aktiviteter såsom skolundervisning.
• Barn 6–12 år: Bör ha en balanserad skärmtid på 1–2 timmar per dag, med särskild fokus på att kombinera skärmtid med fysisk aktivitet.
• För tonåringar 13–18 år: Riktlinjen är upp till 2–3 timmars skärmtid per dag, dock med regelbunden översyn av innehållets karaktär och kvalitet.

Praktiska råd till föräldrar

Föräldrar får idag ett antal konkreta råd för att hjälpa sina barn att utveckla en sund digital livsstil. Några viktiga punkter inkluderar:

• Skapa tydliga rutiner för när och hur barnen får använda sina enheter.
• Etablera gemensamma skärmfri-zoner, exempelvis under måltider och vid läggdags.
• Var en god förebild genom att begränsa egen skärmtid och visa hur man engagerar sig i andra aktiviteter.
• Diskutera innehållet som barnen tar del av på nätet och var med och sätt gränser för vilken typ av appar och spel som är lämpliga.

Hur ska informationssatsningen genomföras?

Den nationella informationssatsningen ska genomföras i flera steg för att nå ut till så många målgrupper som möjligt. Kampanjen riktar sig till hushåll med barn, skolor samt vårdinrättningar. Informationsmaterialet kommer bland annat i form av broschyrer, webbplatser och samhällsdebatter där experter och föräldrar kan mötas för att diskutera bästa praxis för säker skärmanvändning.

Initiativet innefattar flera aktiviteter:

• Nationella informationskampanjer med tydliga budskap om vikten av balanserad skärmtid och förebildsbeteende.
• Utveckling av digitala verktyg och appar som hjälper föräldrar att övervaka och styra barnens skärmvanor.
• Informationsmöten och workshops i skolor där både elever och lärare får riktade råd om hur man kan skapa en trygg digital miljö.
• Samarbete med medicinska och pedagogiska experter för att säkerställa att råden är grundade i aktuell forskning och bästa praxis.

Genom att fokusera på både tekniska och pedagogiska lösningar hoppas man kunna påverka barns digitala vanor på ett hållbart sätt, med målet att minska risken för psykisk ohälsa och fysiska problem som överdriven skärmtid kan medföra.

Experttips och vanliga frågor

Att följa de nya riktlinjerna kräver insikt och medvetna val från både barn och vuxna. Nedan följer några praktiska tips samt svar på vanliga frågor:

• Hur mycket skärmtid är bra för barn?
  Riktlinjerna varierar med ålder. Exempelvis bör barn 2–5 år ha högst 1 timme per dag medan tonåringar kan ha upp till 2–3 timmar.
• Varför är rekommendationerna olika för olika åldersgrupper?
  Yngre barns hjärnor är mer mottagliga och skärmtid kan påverka deras utveckling negativt. Äldre barn har större förmåga att reglera sin egen användning.
• Hur kan föräldrar stödja en säker digital miljö?
  Genom att agera som goda förebilder, skapa tydliga regler och aktivt engagera sig i barnens digitala aktiviteter kan föräldrar hjälpa sina barn att utveckla sunda vanor.
• Finns det sätt att övervaka barnens skärmtid digitalt?
  Ja, det finns flera appar och inställningar som kan hjälpa föräldrar att sätta tidsgränser och filtrera innehåll.

Experter på området rekommenderar även att man successivt inför skärmfria zoner och att diskussioner förs regelbundet med barnen om deras digitala liv. Att skapa en öppen dialog kring de känslor och tankar som väcks av digitala medier är en viktig del i att bibehålla en god mental och fysisk hälsa.

Sammanfattning och framtidsperspektiv

Satsningen från Folkhälsomyndigheten markerar ett viktigt steg mot en tryggare digital vardag för barn och unga. Genom att integrera riktlinjer och praktiska föräldraguider, baserade på gedigen forskning och nationella rekommendationer, skapas en stabil grund för att möta utmaningarna med överdriven skärmanvändning.

Framtidsperspektivet är att denna informationssatsning inte bara ska begränsa skärmtiden utan istället leda till ökad medvetenhet om hur digitala verktyg kan kombineras med fysisk aktivitet, sömn och social interaktion för att främja en helhetssyn på hälsa. Regeringen och myndigheterna kommer att följa upp effekterna av satsningen och fortsätta att utveckla riktlinjer i takt med att ny forskning och tekniska förändringar påverkar våra liv.

För ytterligare insikter kring hur digitala vanor kopplas till hälsa kan man även se att fler svenska barn är nu överviktiga enligt nya siffror – Fler svenska barn är nu överviktiga enligt nya siffror. Det är därför avgörande att nationella initiativ och föräldrautbildning prioriteras för att skapa en balanserad vardag.

Sammanfattningsvis visar den nationella informationssatsningen att en kombination av välgrundade riktlinjer, praktiska råd och kontinuerlig vägledning kan bidra till att skydda barns psykiska och fysiska hälsa i en digitaliserad värld. Genom att aktivt arbeta med dessa rekommendationer hoppas myndigheterna kunna minimera riskerna med överdriven skärmanvändning och samtidigt främja positiva digitala vanor som varaktigt gynnar barnens utveckling.

Med rätt balans mellan skärmtid och andra aktiviteter får barn möjligheten att utvecklas både fysiskt och mentalt, vilket i längden bidrar till en starkare och mer resilient generation.