Riksbanken sänker styrräntan till 2 procent vid låg inflation

Riksbanken har den 18 juni 2025 sänkt styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Beslutet motiverades av en avmattning i den ekonomiska återhämtningen och lägre inflationsnivåer, något som tydligen varit nödvändigt efter en period av höjda räntor. Beskedet var efterlängtat av marknaden och lämnar både hushåll och företag med nya förutsättningar i en rådande osäker global ekonomisk miljö.

Quick facts

• Datum: Juni 2025 (beslut den 18 juni)
• Ny styrränta: 2 procent
• Bakgrund: Svagare konjunkturåterhämtning och lägre inflation
• Historik: Räntan var 4,0 % under hösten 2023 och 2,25 % i maj 2025
• Framtida utsikter: Möjlighet till ytterligare sänkningar om utvecklingen inte förbättras

Bakgrund till Riksbankens beslut

Riksbankens beslut att sänka styrräntan kommer som ett svar på en rad ekonomiska indikatorer som pekar på en avmattning i den ekonomiska återhämtningen. Efter de kraftiga höjningarna under 2022–2023 har räntan under senare tid sänkts i takt med att inflationstrycket har minskat. Beslutet bygger på en kombination av en svag inhemsk efterfrågan, osäkerheter kopplade till globala handelsförbindelser samt risker i samband med geopolitiska händelser. Den aktuella sänkningen är den andra i räntesänkningscykeln under 2025 och syftar till att underlätta för både privatpersoner och företag. Några av de bakomliggande faktorerna är lägre inflationsprognoser, vilket har lett till att Riksbanken bedömt att ett ytterligare lättnadsbesked var motiverat.

Vad innebär en räntesänkning för ekonomin

En räntesänkning har flera direkta effekter på ekonomin. För hushållen innebär detta bland annat billigare bolån och minskade lånekostnader, vilket potentiellt kan öka konsumtionen. För företag betyder lägre ränta att investeringskostnaderna minskar, något som i sin tur kan stimulera ytterligare affärsverksamhet och investeringar. Riksbanken pekar även på att den lägre styrräntan bidrar till att stötta en svag konjunkturåterhämtning genom att öka den likviditet som finns i ekonomin. Detta besked kan därmed ses både som en reaktiv åtgärd mot en befintlig avmattning samt en proaktiv stimulans inför kommande perioder.

I artikel om ekonomisk utveckling kan du läsa mer om hur olika ekonomiska faktorer samverkar, till exempel genom Euroområdets M3-tillväxt.

Tidigare räntebesked och jämförelser

Historiken bakom Riksbankens räntepolitik är central för att förstå dagens beslut. Under hösten 2023 sattes styrräntan till 4,0 procent som en reaktion på en global inflationssituation. Med tiden har inflationsprognoserna reviderats nedåt vilket gjort att Riksbanken inlett en nedåtgående räntestrategi. Tabellerna nedan ger en tydlig översikt över utvecklingen:

Den nedåtgående trenden speglar inte bara en anpassning till de ekonomiska realiteterna utan även en jämförelse med internationella motsvarigheter, såsom Norges Bank. Medan Norges Bank har valt en mer försiktig strategi med mindre snabba sänkningar, har Riksbanken valt att agera kraftfullare för att stimulera en ekonomisk återhämtning i en osäker tid.

Experternas syn och framtidsprognoser

Experternas bedömningar av det senaste räntebeskedet är generellt positiva med viss återhållsamhet inför framtiden. SBAB:s chefsekonom, Robert Boije, menar att sänkningen var nödvändig men också i linje med den historiska utvecklingen. Han påpekar att sänkningen bidrog till att mildra effekterna av en avmattad konjunktur, men att osäkerheten kring globala händelser fortfarande påverkar framtidsutsikterna. Flera ekonomer understryker att medan sänkningen nu markerar en nödvändig reaktion på rådande ekonomiska svagheter, är det viktigt att följa utvecklingen. Om inflationsnivån skulle sjunka ytterligare och ekonomin fortsätter att visa tecken på svaghet, finns möjligheten att ytterligare sänka räntan senare under året.

Enligt experter kan den nuvarande räntan mycket väl vara den lägsta under en längre period, vilket innebär att eventuella ytterligare nedgångar måste ske med försiktighet. För en utförlig analys om sambandet mellan inflation och ränta kan du besöka Riksbankens pressmeddelande.

Slutsatser och vad man kan förvänta sig framöver

Sammanfattningsvis markerar sänkningen av styrräntan till 2 procent en betydelsefull vändpunkt för svensk penningpolitik. Genom att anpassa räntan efter den rådande ekonomiska situationen och inflationsprognoserna försöker Riksbanken stimulera en trög återhämtning. Det är troligt att vi i framtiden kommer se fler analyser kring effekterna av denna nedgång, särskilt med tanke på den osäkerhet som råder på den globala marknaden. Det är viktigt att följa den ekonomiska utvecklingen, då en fortsatt svag konjunktur kan leda till ännu ett räntesänkningstak om inflationsutsikterna inte vänder snabbt.

Avslutningsvis, om du är intresserad av bredare ekonomiska analyser och framtidsprognoser kan du läsa mer i vår artikel Sparekonomen varnar – Sommarens börs riskerar nedgång.

Genom att hålla koll på de ekonomiska indikatorerna och experternas analyser kan både hushåll och företag bättre navigera i den osäkra ekonomiska miljö som råder. Det är tydligt att Riksbankens senaste beslut inte bara speglar dagens ekonomiska situation utan även banar väg för framtida beslut om penningpolitiken i Sverige. Att förstå bakgrunden och implikationerna av denna räntesänkning är avgörande för alla som följer med i den ekonomiska utvecklingen, och hjälper till att ge en klar bild av hur Sveriges ekonomi kan komma att påverkas under de kommande månaderna.

Vanliga frågor om räntesänkningar

• Varför sänker Riksbanken räntan?
  Sänkningen sker för att möta en avmattning i den ekonomiska återhämtningen samt lägre inflationsprognoser.

• Hur påverkar beslutet hushållen?
  Beslutet medför lägre lånekostnader, vilket kan ge bättre förutsättningar för ökad konsumtion. (Hemnet förklarar hur bostadsmarknaden reagerar.)

• Kommer räntan att sjunka ytterligare?
  Det finns en möjlighet att Riksbanken gör ytterligare räntesänkningar om svag konjunkturutveckling kvarstår.

• Hur jämförs Riksbankens åtgärder med andra nationers centralbanker?
  Jämförelser med Norges Bank visar att svenska åtgärder är mer aggressiva, vilket speglar specifika nationella ekonomiska förutsättningar.